5 datorspelsserier som faktiskt är bättre än originalet

Det är rättvist att säga att datorspelsserier ofta kan bli föremål för förtal tack vare de många pengakåta utvecklare som strövar i branschen. Lite som att få en vädring av pajen efter att den serverats till köparen — studior tar ofta till att baka en ny bara för sakens skull — även om konsumenten är långt ifrån utsvulten. Och hur bra det än ofta kan gå, så gör det inte alltid underverk för användarna som köper varorna. Naturligtvis är det ett kassaflöde som ändå utan ansträngning fyller skaparnas fickor — men det kan också medföra en rad konsekvenser. Man skulle kunna hävda att datorspelsserier antingen kan göra eller bryta ett varumärke. Vissa spel är byggda för att vara fristående upplevelser utan något annat att haka upp sig på, medan andra är ämnade att förgrena sig med fler sidointriger än man kan skaka en pinne åt. Och det är det senare vi fokuserar på i den här listan. Vi pratar om de uppföljare som faktiskt lyckades överträffa originalet, samt lämna ett bestående avtryck att beskåda. Det är dessa fem uppföljare som vi ärligt talat anser är bättre än de mer erfarna syskonen.  

5. Tony Hawk’s Underground

Det går inte att förneka — Tony Hawk’s Pro Skater var (och fortfarande mycket är) den bästa skateboardserien som någonsin prytt extremsportens värld. Eller åtminstone de två första spelen är det. Efter den globala framgången med Pro Skater 2 började dock receptet bli lite uttjatat, vilket till slut lämnade en ganska sur smak kvar på våra tungor. Det bästsäljande receptet höll inte längre, och Neversoft behövde komma på något nytt för att hjälpa till att vinna tillbaka den enorma spelarbasen. Och det var då Tony Hawk’s Underground rullade in, tack och lov. Genom att introducera öppenvärldsnivåer med tillagda kärnfärdigheter (som att kunna kliva av brädan till exempel), slog Underground tillbaka med ett spännande nytt koncept som fortfarande kunde inkorporera några av de älskade egenheterna som fick de tidiga Pro Skater-spelen att ticka. Genom att hålla lågan vid liv med en härva klassiska segment (som de gömda kassetterna), kunde Neversoft helt redesigna skateboardplattformen och bana väg för större och djärvare upplevelser.  

4. Batman: Arkham City

Efter att ha skördat äran för att ha producerat ett av de bästa öppenvärldsspelen som någonsin rört superhjältefronten, visste Rocksteady Studios att de var tvungna att trappa upp sakerna en nivå om de någonsin skulle utveckla en uppföljare. Och, i enlighet med deras ambition — det var precis vad de gjorde. Även efter att Arkham Asylum gick vidare till att vinna GoTY (tillsammans med en fladdermuslast andra priser), kunde Arkham City fortfarande överträffa förväntningarna och i slutändan en-uppa föregångaren. Medan Arkham Asylum hade en enorm mängd positiva sidor, fanns det en hel del saker som både spelare och kritiker faktiskt fick nöta sig på. Som att hela spelet var begränsat till en plats, till exempel. Och sedan fanns det naturligtvis de udda bossstriderna som retade upp några nerver på grund av de skeva mekanikerna och så vidare. Men när Arkham City kom — så var allt finjusterat till perfektion. Staden vecklades ut och lät spelarna fördjupa sig som aldrig förr. Asylen var ute ur bilden — och hela Gotham förvandlades plötsligt till en lekplats passande för en Mörk Riddare.  

3. Resident Evil 4

Efter att ha rensat Racoon City på alla dess odöda invånare och andra världens varelser, visste vi på sätt och vis att en taktförändring var på sin plats om vi skulle förbli sammanflätade med varumärket. Zombies började bli lite uttjatade, och Racoon City började bli ungefär lika bekant som våra egna hem utanför spelet. Capcom behövde ändra kurs och slå rot någon annanstans — någonstans vi inte omedelbart skulle känna igen och sucka av besvikelse efter att ha klivit in i ett av de välbekanta paren skor. Medan de tre första Resident Evil-kapitlen är ett sant erkännande för survival horror-världen, fanns det några saker som behövde ändras efter att den tredje delen sjudit ut. Naturligtvis var de två främsta den fasta kameran och de tråkiga kontrollerna som förstörde immersionen i de bästa stunderna. Lyckligtvis för oss, Capcom praktiskt taget uppfann hjulet på nytt när de snurrade in Resident Evil 4 på brädet. De låsta kamerorna var ute — ögonblicksbildsvyn var inne. Lägg till en fängslande berättelse och en båtlast med action så har du en fullständig återuppståndelse av ett förfallande varumärke.  

2. Borderlands 2

Gearbox knogade på ett verkligen fascinerande koncept när de skissade på det ursprungliga Borderlands-manuset. Naturligtvis var idén om en skjut-och-plundra-upplevelse med tillsats av OTT-berättelser och galna upptåg alltid att bli en succé i någon form. Och det blev det. Borderlands är och kommer alltid att vara en stapelvara i actiongenren, helt enkelt. Med det sagt finns det många saker som Gearbox misslyckades med att inkludera i det första spelet — alla vilka korrekt placerades in när uppföljaren äntligen rullade runt. Borderlands 2 bevisade för tvivlare att uppföljare inte alltid måste vara den påsatta hinken som suger ut den ursprungliga kaskon. Faktum är att Gearbox tog det första spelet och bytte helt ut de flesta saker som gjorde det bra — bara för att göra dem ännu bättre andra gången. Nya karaktärer, smidigare gameplay, större världar — och allt däremellan. Allt mynnade ut i en långt bättre upplevelse som i sin tur lämnade det äldsta syskonet brinnande äppelrött av avund.  

1. Assassin’s Creed 2

Ubisoft tog tag i ett av de mest lovande koncepten som någonsin spiralat ut från datorspelsvärlden med Assassin’s Creed. Istället för att kunna servera ett fristående spel och säga upp sig när ridån gick ned — satte serien i princip scenen för att vara kvar så länge spelkungen tillät den att andas. Genom att hålla nycklarna till hela historien och ha vilken era som helst att leka med, byggde Ubisoft praktiskt taget ett bestående varumärke som skulle komma att fylla deras fickor för all evighet. Och allt började med den där debuten 2007. Medan det första Assassin’s Creed-spelet förde med sig en hel del realism till bordet, fanns det fortfarande saker som lämnade oss klådande efter något lite mer oförutsägbart. Med tanke på att hela det första spelet bestod av att färdas från en stad till nästa utan något riktigt slutmål annat än att ta en massa liv och få tillbaka din utrustning — fanns det verkligen mycket mer som Ubisoft behövde experimentera med. Tack och lov, när det kom till att skissa på Assassin’s Creed 2 — det var precis vad de gjorde. Ezio Auditore introducerades, och resten gick till historien och smidde en oförglömlig tidslinje av absoluta klassiker.  

Trött på uppföljare? Letar du efter något annat? Du kan alltid ta en titt på dessa listor:

5 Amazing Fan-Made Animal Crossing: New Horizons Islands